Monchi

Nu har jag mindre än en månad kvar på jobbet o det ska bli jäkla skönt o va lite ledig, känner att tålamodet och orken börjar ta slut, dessutom blir jag bara fetare o klumpigare oxå:)

Snart snart blir det flytt till Västervik, ser fram emot lite miljöombyte, vet dock inte om jag kommer att orka bo kvar i Västervik för all framtid men en liten stund ska jag orka med.

Det sparkar och rör sig väldigt mkt i magen nu:)

Måste bara säga att jag tycker det är lite tragiskt me folk som är runt 30 men beter sig fortfarande som om dom vore tonåringar. Dax o ta lite ansvar för sitt liv nu!!! Pengarna rullar inte in, man måste jobba för dom!!!

Jag vill ingenting, jag orkar ingenting! Känner mig borta även om jag är hemma. Vill inte va här, men vill inte va nån annanstans heller.



Hit ska jag snart flytta!

Nu har jag kommit in i en depp period igen där jag bara känner att jag e less på allt o alla. Människor irriterar mig, saker gör mig förbannad, allt e bara åt helvete.... tids nog så mår jag kanske bättre. Har slutat med all medicin så kanske det är därför eller kanske inte. Spelar nog ingen roll vad jag proppar i mig för tabletter mår nog inte bättre, bara dämpar min ångest en aning för tillfället o det är juh bra iofs.

Jag kan inte riktigt beskriva hur jag känner mig.... hm.... ensam..... men orken att träffa folk finns inte, det är väl inte så konstigt om jag känner mig ensam. En vän ringde igår och jag visste att hon ringde för att hon ville göra nåt på kvällen eftersom hon hade messat precis innan så jag valde att inte svara helt enkelt för jag orkade inte henne eller nån annan men ändå ligger jag bara på soffan o mår skit o är ledsen, jag gör ju inget, går inte utanför dörren. Ibland gör det så ont i kroppen, det är som knivar som sticker i en.... gör ont ont ont men nu finns inget jag kan göra mot detta.... stå ut e det enda.

I dag läste jag en artikel där det står att ingen vill leva som singel resten av livet.... men jag vill inte leva med en man, jag vill inte ha nån tjej men jag vill inte heller va ensam... går det??
Jag kan inte säga att jag skäms för den jag är men jag har svårt att tycka om den jag har blivit och den jag har varit. Det fattas en pusselbit i mitt liv och jag vet fortfarande inte vad det är och jag kommer nog aldrig få reda på det heller.

Va på Liseberg idag med jobbet, såg alla glada människor som sjöng och dansade till Lotta på Liseberg. Jag tyckte synd om dom glada för det såg så jobbigt ut och ansträngade att må så bra, svårt att förklara hur jag menar. När jag ser nån som drar ett skämt tycker jag synd om personen som ska va rolig, alla ska skratta. Det kan oxå irritera mig när folk kommenterar att jag ser så sur ut.... men för helvete låt mig va det, jag kan inte le för att alla andra vill se mig glad, jag blir inte gladare inombords. Jag är ledsen så låt mig va ledsen, sen är jag glad ibland och då visar jag det med.

Jag har inte valt att leva men jag har valt att fortsätta leva, nu har jag inte bara mig själv att tänka på längre. Måste få ordning på allt och bli glad igen. Är bara så svårt för jag ser ingen plats som gör mig lycklig. När jag var i Västervik mådde jag oki, älskar juh min familj, mitt gudbarn mm men i slutet längtade jag hem för jag mådde inte jätte bra, folk över allt men så fort jag satte foten innanför dörren hemma i Gbg så kände jag bara sån ångest. Vet inte vart jag vill va... vart ska jag ta vägen?? 

Nu är man tillbaka i trista vardagen, önska att jag var nån annanstans. Känner mig väldigt ensam men ändå så väljer jag o va det. När det ringer orkar jag inte svara, orkar inte umgås med nån men gör det jag måste göra om dagarna. Kan inte bara ligga hemma o inte göra nånting.

Igår mådde jag bra o idag mår jag inte alls bra. Att det kan förändras så över en dag mitt mående men det beror väl på att jag försöker va utan medicin helt nu men jag vet inte om det kommer funka så bra.

Den här veckan har jag mesta dels varit själv, inte velat umgås med nån. Bara varit ensam o njutit av att vara ensam. Är så lättirriterad så det e väl bäst för alla att jag inte har nån i närheten just nu. Idag har jag slagit både på det ena o det andra.

Ska bli mkt trevligt att mina systrar o dom kommer hit men jag vet bara inte hur jag ska klara av så mkt folk, vet inte om jag kommer orka med. Får väl fixa till min husvagn så jag kan gå dit emellanåt o stänga in mig.

Idag är det 13 v o 2 d:) Jag e glad, lite orolig är man förstås för framtiden. Kommer bli tufft det vet jag men min familj stöttar mig till 100 % o det är det enda som betyder nåt för mig. Andras åsikter bryr jag mig inte riktigt om men dom vänner jag har berättat för har varit väldigt glada för min skull, men det är många som fortfarande inget vet och jag ska vänta en månad till innan jag berättar på jobbet. Några få jobbar kompisar vet om det men det e dom som e mina vänner och som jag litar på. Finns en del personer som är mina vänner men som jag vet skulle reagera lite negativt så dom väntar jag med ett tag, dom får väl se själva för snart lär det väl synas:) så får man se om dom vågar fråga:)

Har lite funderingar på att flytta till hösten, pratat mkt med min familj om det och dom vill att jag flyttar närmre eftersom all förändring som kommer ske. O jag vill nog oxå flytta...

Harvey Milk dog samma dag jag föddes...

Äntligen helg o ledig i några dagar, känner mig väldigt sliten o har noll tålamod just nu. Snart semester o det ska bli skönt. E lite deppig, allmänt känner jag mig lite nere.... jaja det går väl över snart.

Här händer det grejjer:)

Tjooohoo blir nog inte kvar i Götet allt för länge till.

Vad ska jag göra åt mina sömnproblem då??? Stilnoct får jag inte ta, finns det nåt annat tro som marknaden har att erbjuda?

Ja men då va det dax o skriva en rad eller två. Haft en jävla otur me mina matcher idag som jag spelade på, blev 2 oavgjorda istället för hemma vinst, jaja... värre saker finns det att oroa sig för.

Frågan jag ställer mig idag är.... om man skaffar barn ensam är man en egoist då?? Behöver barnen 2 föräldrar?? Själv anser jag inte det. Finns så många barn i världen som far illa trots en mamma o en pappa.

Meningslös dag....

Många funderingar, vad ska jag välja eller vad ska jag göra???

Ikväll e det deppigt.... ner, upp o sen ner igen... o så upp.

Fick andra tabletter istället för stilnoct för att dom va billigare men vilket skit det va, trodde dom skulle verka på samma sätt men fan heller, känner juh inte ett skit... inte ens bra mår jag av dom :(

Världens mest meningslösa blogg... haha ..... så trevligt jag har det..........

Här blir det inga barn gjorda om man säger som så:) Snart ska jag bättra på mig o skriva några fler rader men det får inte bli nu.

Oj här var det livat, hade tom glömt bort mitt lösen hit men efter 3e försöker kom jag in... *jippi*. Hm ja vad ska jag säga då, finns väl rätt mkt jag vill skriva om men orkar inte just nu, har inte så mkt energi till att blogga men tänkte iallafall skriva några rader.

Det är många tråkigheter som händer i världen och i Sverige med. Har iallafall skänkt 300 nu till olika hjälporganisationer, inte så mkt men lite... vill på något sätt hjälpa dom som har det svårt och jobbigt efter denna fruktansvärda jordbävningen. Fast det är så mkt svält o annat skit oxå, folk behöver hjälp ständigt. Är med i Rädda barnen men känns inte som om jag gör tillräckligt. Jag borde inte klaga och må dåligt för jag har allt... ja precis allt jag behöver, då kan man fråga sig varför är jag inte glad?? Varför känns livet så meningslöst?? Varför är jag likgiltig till det mesta? orkar liksom inte bry mig..... om jag tänker på att andra mår så mkt mkt sämre så får inte det mig att må bättre.

En månad i sträck tog jag sömntabletter... en sisådär 8 på kvällen så somna jag hyfsat tidigt så jag orkade upp dagen efter... så skönt det är o bara försvinna lite från verkligheten. Jag blir så glad... det känns i hela kroppen. Konstig när dom tillverkar sömntabletter som blir som värsta lyckoruset... man älskar allt och alla.... vill ringa o messa hela min telefonbok. Jaja nog pratat om det, va jag ville komma fram till egentligen är att jag har varit utan i snart 3 veckor tror jag... nja nästan kanske är det 2, spelar inte så stor roll. Det är skönt att slippa ha sån huvudvärk men jag känner mig lite deppig utan.

Nu måste jag fixa med lägenheten, har sagt upp 4an. Ska bli så skönt när jag är av med skiten. Är bara så mkt som man måste grejja med innan, är en stor lgh. Har uppstått lite komplikationer oxå. Man kan inte ta nåt för givet eller man ska nog inte lita på folk för mkt. Tror nog ingen förstår vad jag skriver, jag förstår juh knappt själv vad jag tänker.

Sitter på jobbet nu, klockan är mkt så jag ska lägga mig snart. Är så skönt o va här, konstig men jag mår bättre av att va på jobbet än hemma. Jag har inget o komma hem till så varför ska jag va där?? Jo jag måste ta hand om katterna... och jag älskar mina katter och hade jag inte haft dom så hade jag nog jobbat ännu mer om det nu går.

Nä nu e det läggdax, jag ska försöka o skriva lite oftare...